Flingsalt Havsnö 1-5mm

Flingsalt Havsnø

Efter en gammal tradition producerar Christina Øverland och hennes familjeföretag “North Sea Salt Works” de finaste saltflingorna från Nordsjön.

På den norska atlantiska ön Gossa finns en liten saltfabrik som utvinner ett exceptionellt havssalt från djupet av det rena och kalla Atlanten.

Christina heter Havsnø, vilket kan översättas som havets snö. En riktig beskrivning av de fina saltflingorna som smälter på tungan som snöflingor. Saltflingorna har en lite krispig konsistens och en stark saltnot.

Flingsalt Havsnø är det perfekta fingersaltet för bordsaltning, skaldjur, fisk, pasta, sallader, antipasti eller saftiga nötköttbiffar.

Smak: stark salt utan bitter eftersmak
Rätter: biffar, fisk, skaldjur, pasta, antipasti, sallader

Utseende: Fina vita saltflingor
Smak: Salt
Form: flingor
Kornstorlek: 0,1 – 5 mm

Salt finns i vår historia
Många människor runt om i världen känner till Norge genom våra skaldjur. Med anor från medeltiden har vi exporterat torsk från norska havet i stora volymer. För att bevara fisken för transport på fartyg torkades och saltades den. Mycket funnit sin väg till Portugal, Spanien, Frankrike och Italien, där norska torsk är en stapelvara i många traditionella rätter. Eftersom salt var billigare att producera i de södra klimaten började våra fartyg att ta hem salt och den norska havssaltproduktionen försvann långsamt i början av förra seklet. Nu med överflöd av ren vattenkraft återupplivar North Sea Salt Works havssaltproduktionen från de krispiga kalla och rena nordsjön. Flingsalt Havsnø har en tydlig ljus smak som vi hoppas att du kommer att njuta av.

Salt i norden Till nordiska självhushåll – de flesta fram till 1800-talet – köptes få saker: Kryddor, salt, salt sill och torkad fisk. På 1800-talet tillkom socker, kaffe, tobak och snus. Varorna köptes på de lagstadgade marknaderna; handelsbodar blev tillåtna på den svenska landsbygden först 1846. Den absolut nödvändigaste av dessa varor var salt. Det gick åt väldiga mängder eftersom salt inte bara var en krydda utan också det främsta konserveringsmedlet för kött och fisk. Enligt Olaus Magnus på 1550-talet framställdes salt i Norden bara i Norge, där kustbönderna kokade ur havsvattnet i järnkittlar. På 17-1800-talen fanns t.o.m. ett saltverk nära Tönsberg som fick fram så mycket att man kunde exportera. För svear och götar var det mödan värt bara i krigstider; det normala var importerat salt. Norrlänningarna led av “en olidlig saltbrist” enligt Olaus Magnus

Bordssalt
Att bjuda till ett bord utan saltkar var i årtusenden helt otänkbart i Europa och västra Asien. Redan i Rom var man petnoga med hur karet ställdes fram. I England blev gästens placering i förhållande till saltkaret en social markör och uttrycken för det är fortfarande levande i engelska språket. Det man eftersträvade var att bli “placed above the salt”, mellan saltkaret och värden, medan “below the salt” inte var något att skryta med.