Svenska julsmaker från fjärran länder
Ingefära, saffran, kryddnejlika, kanel – mustiga smaker som för tankarna till heta exotiska rätter från andra delar av världen. Men i december är de lika självklara ingredienser här.
Frågan är – hur hamnade de exotiska kryddorna i traditionell svensk julmat från början?
– Man har bara kryddor till fest. Och eftersom julen är den viktigaste fest vi har så julens mat blir rikt kryddad. I takt med att människor får mer pengar och ekonomiska resurser ökar kryddningen, säger Richard Tellström, mathistoriker och måltidsforskare vid Stockholms universitet.
Men förr var dyrbara och exotiska kryddor sällsynta, såvida man inte tillhörde de absolut högsta samhällskikten.
– Toppskiktet i samhället satte standard för hur fest ska uttryckas. Så när fattiga fick mer pengar plockade man till sig skryddningen från högre stånd.
Det äldsta belägget
Att vår högtid är fylld av smaker med ursprung i andra världsdelar har således sin förklaring. Kryddorna dyker upp via handeln i form av exotiska dyrgripar – till exempel saffran och ingefära, som fick sätta smak på livets höjdpunkter. Även det som vi i dag betraktar som traditionell festlig julmat.
Pepparkakan är till exempel ett frasigt litet under med smak av ingefära, kanel och kryddnejlika. En julklassiker, liksom den saffransgula lussekatten, sillburken med kryddpeppar – och varför inte en liten kopp rykande het glögg som doftar av kardemumma och pomerans?